Ola Andersson och hans kollegor i Uppsala och Umeå har tidigare visat att nyfödda barn vars navelsträng klipps först efter tre minuter löper en betydligt mindre risk att drabbas av järnbrist som kan leda till blodbrist, jämfört med barn som avnavlats direkt.
Några år senare, 2015, kunde forskarna visa att sen avnavling dessutom resulterar i bättre finmotorik och sociala färdigheter vid fyra års ålder, framför allt hos pojkar.
Roslings tweet födde idén
Nu har forskarna genomfört, tillsammans med nepalesiska kollegor, en studie i Nepal där 540 barn lottades till antingen tidig eller sen avnavling.
– Om inte Hans Rosling hade twittrat vete tusan om vi hade kommit på idén att göra en studie i ett land som Nepal där 80 procent av alla ettåringar lider av blodbrist, säger Ola Andersson.
Det visade sig att förekomsten av blodbrist (anemi) och järnbrist vid åtta månaders ålder minskade med nio respektive 42 procent bland de barn som avnavlades senare.
– Vid det sjukhus som studien genomfördes avnavlade man normalt efter en minut, vilket är ovanlig sent för att vara Nepal. Oftast klipps navelsträngen direkt. Men bara genom att vänta två minuter till fick vi alltså de här resultaten, säger Ola Andersson.
Hundratusentals barn
I Nepal föds drygt 600.000 barn per år, vilket skulle kunna innebära att 54.000 barn slipper att drabbas av blodbrist, antagligen fler givet att man avnavlar ännu tidigare på många andra sjukhus.
– Detta med en helt kostnadsfri metod som, så vitt vi vet, inte har några biverkningar. Och detta bara i Nepal. Då kan du tänka dig ett land som Indien där blodbrist är ett lika stort problem, säger Ola Andersson.
Men det är inte bara utvecklingsländer som har något att vinna på förändrade rutiner. Storbritannien har redan börjat klippa navelsträngen senare, och i december ändrade förlossningsläkare i USA sina rekommendationer, båda med direkt hänvisning till de svenska forskningsresultaten.
– Det är ju jätteroligt, så klart. I USA har det varit rutin att navelsträngen klipps direkt. I Sverige ändrade vi våra rutiner redan 2008, så vi var tidigt ute, säger Ola Andersson.
Fakta: Binder syre
Blodbrist uppkommer ofta som en direkt följd av järnbrist, eftersom järn är en förutsättning för att kroppen ska kunna bilda hemoglobin, ett protein som finns i röda blodkroppar. Hemoglobinets uppgift är att binda syre och med hjälp av blodet transportera ut det till kroppens alla vävnader och celler.
Vid blodbrist (anemi) är de röda blodkropparna både färre och mindre än normalt. Trötthet, yrsel och andfåddhet är några av symtomen.
Källa: Ola Andersson